En blogg om hälsa
Denna blogg handlar om att finna och behålla god hälsa när man är mitt i livet.
Sida 2
Snabblån och kopplingen till ohälsa
13 Jul 2020
Av MJ
Nyligen framträdde skådespelerskan Siw Carlsson i TV och berättade om sitt barnbarns självmord. Den avlidna kvinnan satt fast i spelmissbruk och enligt Carlsson låg mycket av problemet i lättheten att få SMS-lån och skuldsätta sig. SMS-lån och spelmissbruk är inte en bra kombination. Flera medier har skrivit om fallet, däribland Göteborgsposten, och detta har fått mig att vilja titta närmare på vad det finns för forskning kring relationen mellan snabblån och hälsa.
Snabblån påverkar arbetsinsatser
I en studie där enbart amerikansk militär ingick kunde forskarna se att de som hade tagit ett snabblån (SMS-lån) hade vissa problem jämfört med sina kollegor som inte hade liknande lån. Att arbeta inom det militära ställer vissa krav. De med SMS-lån presterade generellt sämre, klarade inte helt av arbetsuppgifterna och hade en högre tendens att sluta sina jobb. Man behöver ständigt vara under hög beredskap men denna kapacitet saknades bland personerna med lån.
I ett arbete där pressen är hög finns det också en stor risk att den som inte kan prestera utsätter sina kollegor för fara. Det samband forskarna kunde se var att de yngre och mindre erfarna hade större problem att hantera sin lånesituation vilket fick till följd att det påverkade arbetet. Därtill är det viktigt att klargöra att det inte fanns några uppenbara orsakssamband där SMS-lån leder till försämrad arbetsföråga. Det kan vara en underliggande faktor som ekonomisk osäkerhet i livet som skapar en brist på fokus. Ett lån är då bara ett försök att lösa en svår ekonomisk situation.
Vad är biotyper och hur trovärdiga är de?
30 Jun 2020
Av MJ
Har du hört talas om eller läst om biotyper? Om du har det antar jag att du, eller den du har hört det från, har läst om det på engelska eftersom det knappt finns något skrivet på svenska. I detta inlägg ska jag beskriva vad biotyper är och hur man kan förhålla sig till dem. Biotyper har presenterats av en grupp forskare, särskilt en vid namn Laura Power, men det betyder inte nödvändigtvis att allt är baserat på forskning som vi alla kan ta till oss. Läs ändå och fundera på om det kan vara av intresse för dig.
Vad är en biotyp?
En biotyp baseras på ett hormonsystem, som utgår ifrån en hormonkörtel, och finns i alla människors kropp. Förutom de grundläggande funktioner som hormon har i kroppen är en biotyp en evolutionär anpassning. Vi är skapade för att vara olika eftersom mångfald bättre gör att våra gener förs vidare även när livsförutsättningarna drastiskt förändras.
Om det plötsligt blir hungersnöd klarar sig de personer vars hormonsystem har gjort att de har gott om energireserver. Långvarig stress kan göra att många tappar sexlusten men för att arten ska leva vidare behöver sexlusten vara starkare hos vissa än andra för att vi ska fortplanta oss. När det blir svårt för en grupp att utvecklas är det bra att vissa har en starkare kreativ tendens så att avgörande problem kan lösas. När bakterier eller virus hotar att utrota gruppen finns det några som har ett starkare immunförsvar tack vara en särskilt biotyp. Alla dessa tendenser drivs av något av de flera hormonsystem som vi alla har.
Enligt upphovspersonerna finns det åtta biotyper. Dessa drivs av ett hormonsystem var. Varje enskild individ har vanligtvis en eller två biotyper som dominerar. Dessa dominerande biotyper färgar starkt vem man är som person och understryker vilka styrkor man har. Något eller några biotyper är nästan helt utsläckte. Dessa visar en svaghet hos personen eftersom hormonsystemet är dämpat. Däremellan finns det några biotyper som fungerar som stöd och till viss del påverkar vem man är. Dessa biotyper är varken starka eller svaga utan stödjande.
Enligt Laura Power och hennes kollegor har varje biotyp en inverkan på kroppens fysiska form, på våra emotioner, på hur vi fungerar socialt och på vår kognition. Det handlar främst om utseende och beteende men man kan läsa på vissa platser att biotyper också påverkar personlighet.
Åtta biotyper
Här presenteras de åtta biotyperna kortfattat. Den första biotypen delas i två eftersom den drivs av vissa könshormon, i kombination, för män och vissa könshormon för kvinnor. Varje enskild invid har därför sju biotyper i sin profil.
De främsta riskfaktorerna vid Covid-19
17 Jun 2020
Av MJ
Det finns ganska mycket forskning kring Covid-19 som gör att man kan uttala sig om vilka som är de främsta riskfaktorerna för att man ska få ett svårt sjukdomsförlopp. Jag vill med detta inte antyda att det finns gott om forskning jämfört med andra sjukdomar men forskare har ändå samlat in en hel del som gör att man kan börja skönja mönster. Här nedan kommer de främsta kända riskfaktorerna att presenteras. Vissa är ännu inte studerade medan andra har goda belägg.
En global översikt
En artikel i den internationella tidskriften the Lancet rapporterar en översikt av de riskgrupper som man kan se så här långt. Författarna konstaterar redan i första meningen att de som löper högre risk att få en svår infektion är äldre och de med en underliggande sjukdom.
Författarna konstaterar att 22 procent av jordens befolkning har minst en underliggande sjukdom som innebär att de utsätter sig för ökad risk om de blir smittade. Risken ökar med mindre än fem procent för personer under 20 år gamla och med minst 66 procent för personer som är 70 år eller äldre. De som riskerar att få ett mycket svårt sjukdomsförlopp, som kräver intensivvård, med flera eller svåra underliggande sjukdomar är mindre än en procent för personer under 20 år och ungefär 20 procent för personer över 70 år.
Ålder är den främsta riskfaktorn
Agnes Wold som är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs Universitet menar att denna studie är relativt ointressant då det är uppenbart att den främsta riskfaktorn är ålder. Hon besvarar den nyligen publicerade artikeln med att säga att den inte har fel men att uppgifterna saknar mening. Yngre som tillhör en riskgrupp löper väldigt liten risk att få en svårt infektion.
Man kan även se det i artikel från the Lancet att risken är många gåner större så fort åldern ökar. Även Folkhälsomyndighetens översikt visar att det utan tvekan är ålder som är den största riskfaktorn.
Högt blodtryck och diabetes
Bland de främsta riskfaktorerna bakom ålder hittar vi några av våra folksjukdomar som diabetes och fetma. Om man tittar närmare på vilka underliggande faktorer som är vanligast bland patienterna som blir inlagda på insensivvård är högt blodtryck den vanligast förekommande faktorn. Cirka 40 procent av intensivvårdspatienterna har detta. Folkhälsomyndigheten har dock avfärdat högt blodtryck i sig som en riskfaktor. Det är i kombination med sjukdomar där högt blodtryck ingår i symtombilden som är den egentliga riskfaktorn.
De två grupper av sjukdomar som är verkliga riskfaktorer är diabetes samt hjärt- och lungsjukdomar. Knappt 25 procent vardera har någon av dessa. Folkhälsomyndigheten listar i övrigt olika former av cancer, leversjukdomar och nedsatt njurfunktion.
Covid-19, immunitet och andra aktuella frågor
6 Jun 2020
Av MJ
Jag blir lite beklämd när jag ser och hör frågor från privatpersoner och journalister. Som forskare (dock ej inom medicin) ser jag ett feltänk i vad olika saker betyder och får för effekter. Här nedan ska framför allt immunitet och nestängning av samhället diskuteras. Jag tar även upp några områden som är väldigt aktuella just nu.
Immunitet
En fråga som dyker upp på presskonferenser eller på sidor där man ofta diskuterar och följer utvecklingen av covid-19 är:
Om jag är immun kan jag då umgås med mina äldre anhöriga?
Att vara immun betyder att man själv har skydd från att bli smittad igen. Det ger inte släktingarna något skydd från att bli smittade. Att vara immun betyder inte att man inte kan bära smitta vidare.
Även om det vanligaste sättet att smitta är närkontakt mellan smittad och annan person kan man föra vidare smitta genom att ha varit i kontakt med någon smittad eller tagit på en yta där viruset finns. Detta kan man i sin tur föra vidare till andra som ännu inte är smittade.
Problemet med att veta (eller tro) att man är immun är att man tar större risker i kontakten med andra människor för att man tror att man inte kan smitta. Man kan smitta (indirekt).
Covid-19 och D-vitaminer
15 May 2020
Av MJ
Handeln har märkt en ökning i försäljningen av D-vitaminer. Toppen på försäljningen antas ha en koppling till ett flertal artiklar som påvisar ett samband mellan D-vitamin och Covid-19.
Som en följd av detta skriver svt.se idag att det finns en risk för överdosering och att det kan medföra livsfara.
Slutsatsen kan tyckas förhastad. Att dra slutsatsen att den ökade försäljningen av D-vitamin skulle handla om någon form av självmedicinering för att behandla eller förhindra Covid-19 är väldigt snäv. Därför motiverar det inte att gå ut med en alarmistisk varning.
Vad är D-vitamin?
D-vitamin är ett fettlösligt ämne som är nödvändigt för att kroppen ska kunna ta upp mineraler som kalcium och magnesium. Det rör sig egentligen inte om ett vitamin utan fem varianter av D-vitamin.
Kroppen kan inte bilda aktivt D-vitamin utan behöver exponeras av solljus för att så ska ske. Det är dock i levern eller njurarna som den slutliga formen av vitaminet sker med hjälp av ett enzym. I egentlig mening är D-vitamin inte ett vitamin utan ett hormon.
Föda innehåller naturligt väldigt lite D-vitamin. Det är särskilt fet mat som kan innehålla vissa mängder. Därför är det lämpligt med tillskott under vinterhalvåret i de delar av världen där det är färre soltimmar.
Brist på D-vitamin har kända effekter som benskörhet och svårigheter att bekämpa virusinfektioner.
Allergi och immunförsvar
2 May 2020
Av MJ
Just nu är det högsäsong för pollen. Det ställer inte bara till det för många som är allergiska mot pollen utan det påminner oss om hur märklig allergi som fenomen kan vara. Varför reagerar kroppens immunsystem, hos vissa individer, på något helt ofarligt med en reaktion som om det vore helt livsfarligt?
Denna fråga har engagerat många, t.ex. forskare, som har insett att immunförsvaret är ett väldigt komplext system. Det fungerar som det ska på myggbett, getingsting och ormbett men tvärt emot hur det ska fungera på ämnen som pollen och damm.
I och med detta går det inte att erbjuda ett komplett svar i denna artikel så avsikten är att ta upp några av de viktiga komponenterna. Här nedan beskrivs begrepp som allergi, allergen, histamin och antihistamin, immunförsvar (immunsystem), allergi och stress, miljöfaktorer, evolutionära hypoteser (hygienhypotesen respektive gifthypotesen), specifik immunterapi och Milmed-behandling.
Vad är allergi?
Allergi uppstår när en individ reagerar på ett ämne i miljön som är ofarligt för de flesta. Dessa ämnen kallas allergener.
En allergi är en överkänslighet som involverar immunsystemet som skapar den allergiska reaktionen. Reaktioner som inte involverar immunsystemet klassas inte som allergier.
Vad är en allergisk reaktion?
En allergisk reaktion utgår ifrån att immunsystemet upptäckt ett ämne som skadligt och försöker skydda kroppen. Symtomen som då uppstår kan variera från eksem, svullnad, nästäppa och rinnande ögon till svårigheter att andas, nysningar och hostattacker.
Svåra allergiska reaktioner kallas för allergisk chock, anafylaktisk chock eller anafylaxi. Detta tillstånd kan vara livshotande, på grund av kraftiga svullnader, och kräver akut behandling.
Som man kan förstå är en kraftig allergisk reaktion något som kan vara långt mer livshotande än ämnet som man har fått i sig.
Vad är en allergen?
En allergen är ett ämne som utlöser en allergisk reaktion. Allergener är huvudsakligen proteiner som immunsystemet inte känner igen. För att skydda kroppen går immunförsvaret till angrepp mot det okända ämnet.
Potentiella fördelar med CBD – 4 positiva effekter
15 Apr 2020
Vid det här laget är det många som vet att CBD kan vara ett effektivt hjälpmedel för den som lider av insomnia eller ångest, och som smärtstillande. Men förutom de undersökningar som har gjorts inom dessa områden finns det också en hel rad av potentiella fördelar som är värda att känna till! Här är några saker som CBD potentiellt skulle kunna hjälpa med även om mer forskning fortfarande behövs.
Cancer
CBD används ännu inte som behandling för cancer i Sverige, men en del hoppfulla undersökningar pekar på att det skulle kunna bli det i framtiden. I vissa experiment har CBD kunnat sakta ner tillväxten av cancerceller och till och med eliminera vissa typer av cancerceller. CBD kan dessutom användas för att komplimentera andra typer av behandling, som kemoterapi. CBD kan minska illamående, lindra smärta och minska stress och ångest.
Om du vill prova på CBD olja mot cancer är det självklart viktigt att du talar med din läkare om saken innan du börjar.
ADHD
Även om ungefär 75% av barn med ADHD växer ur det är det för andra någonting som fortsätter att påverka dem hela livet. Det finns en hel del effektiva läkemedel för ADHD, men de som letar efter ett naturligt alternativ kanske snart kommer kunna ta upp CBD tillskott. Många vittnen och några tidiga undersökningar visar att CBD kan hjälpa att förbättra fokus och minska impulsivitet.
Hudproblem (Akne, Rosacea)
CBD kan också användas för att minska inflammation och irritation från hudproblem som akne och rosacea. Undersökningar visar att CBD kan hjälpa både genom användning av cannabinoiden i hudprodukter men även när man tar den oralt.
Hur mycket CBD behöver man ta för att se positiva effekter?
För att se de positiva effekterna av CBD kan du behöva ta allt från 10 till 200 mg om dagen, och det bästa sättet att få reda på vad som passar dig är att testa dig fram. Börja din dosering med 10-30 mg, och öka sedan gradvis doseringen tills du upplever positiva effekter.
För enkel dosering kan du välja att ta CBD i form av kapslar. Du kommer veta den exakta mängden CBD i var CBD kapsel, vilket gör det enkelt för dig att kontrollera hur mycket CBD du får i dig och öka doseringen. Tänk på att det kan ta några dagar av daglig dosering att känna av positiva effekter, så vänta 3-5 dagar mellan varje ökning av dosen.
Hälsporre och behandling
29 Mar 2020
Av MG
I detta inlägg tar jag upp vad hälsporre är, varför man får hälsporre och hur den kan behandlas. Hälsporre är mycket vanligt och det är många människor som har problem med det utan att riktigt veta vad de ska gör åt det. Här nedan får du lite tips och information som kanske kan hjälpa.
Vad är hälsporre?
Hälsporre (lat. Plantar Fasciit) är en mycket vanlig orsak till hälsmärta. Problemet orsakas ofta av en inflammation i ett ligament som löper längs med den nedre delen av foten och hälsporren beror på en överbelastning av senan i hålfoten.
Plantar Fasciit-ligamentet består av fibrösa vävnadsband som går mellan hälben och tår och som sträcks varje gång du tar ett steg. Denna sena är bred och tjock och den är ett viktigt stöd för foten. Man kan få ont i hälen om man överbelastar denna sena. Ibland bildas också ett kalkutskott, en påbyggnad av själva benet på undersidan av hälen. Den ser ut som en sporre på röntgen och kallas därför för hälsporre.
Smärtan som uppstår vid hälsporre ligger vanligtvis nära den plats där fascia fäster vid calcaneus, hälbenet. Den smärta som uppstår i samband med detta är ofta mycket besvärligt och man kan ha den under en längre tid. Besvären kan vara ganska svåra att behandla om det inte sköts ordentligt och risken att en hälsporre kommer tillbaka är hög.
Symtom
När du har hälsporre brukar det göra ont under eller på sidan av hälen när du går eller står. Smärtan brukar gå över när du rört på dig en stund men den brukar också bli värre ju mer du belastar den under dagen.
Symtomen kan variera ganska mycket men oftast gör smärtan det omöjligt att gå några längre sträckor. Smärtorna blir värre om du går på hårt underlag eller om man under en längre stund bär på något tungt.
Den vanligaste klagomålet man hör från personer som lider av Plantar Fasciit är en brinnande, huggande eller värkande smärta i hälen. Smärtan minskar under natten när man inte belastar foten och återkommer när man ställer sig på foten igen. Smärtan minskar vanligtvis när man varit stilla för att återvända när man varit fysiskt aktiv ett tag.
Hälsporre kan identifieras genom att man böjer upp stortån och samtidigt trycker på hålfoten. Precis i övergången mellan hålfot och valvstödet känner man tydligt smärtpunkten. Ibland kan det också bli en lokal svullnad och rodnad över problemområdet.
Det är vanligt att man upplever morgonstelhet och igångsättningsproblem. Första stegen på morgonen smärta ofta intensivt och foten upplevs stel och svår att belasta.
Orsaker till hälsporre
Det finns ett antal orsaker till hälsporre. Ligamentet under foten fungerar som ett gummiband och det absorberar en betydande del av vår vikt och tryck. På grund av denna funktion kan man få problem av flera olika orsaker.
Vanligt är en överbelastning av fysisk aktivitet, idrottare är särskilt benägna att få denna åkomma. En annan orsak är artrit, som i vissa fall kan orsaka inflammation i senor. Diabetes är ytterligare en orsak som kan ge upphov till hälsporre. Vanligt är också att man har en överpronation i foten. Det allra vanligaste är dock att du bär felaktiga skor och att viktfördelningen blir fel under promenader.
Behandling
I de flesta fall kräver inte Plantar Fasciit någon kirurgisk behandling för att stoppa smärtorna. Det finns istället en hel del andra saker man kan prova för att bli av med sina symtom.
- Se till att du har bra skor
- Värm upp foten innan du börjar använda den
- Gå aldrig barfota på hårda underlag
- Prova stötdämpande inlägg i skorna eller kanske specialstöd mot pronation
- Vila från motion som innebär att du ska stå och gå och prova istället andra träningsformer som tex. simning och cykling
- Personligt utformade skosulor
- Fysioterapi
- Stretchövningar utformade för dessa problem
- Tejpning som ger hälen ett stöd
- Kompressionsstrumpor som kan avlasta foten
- En läkare kan ge en kortisonspruta men det i sig innebär att du kanske inte känner att du överbelastar foten
- Stötvågsbehandling
- Nattskena som sträcker ut senan under natten så att du slipper morgonstelhet och smärtor i foten.
- Operation
- Gå kortare promenader när foten blir bättre och utöka succesivt längden
Hälsporre är svårt att få bukt med och om du märker att du inte blir av med din smärta i hälen relativt snabbt så har vi ett förslag, sök hjälp från hälsporreklinken eller någon annan klinik som har specialiserat sig på just dessa återkommer.
Övningar
Det finns ett antal övningar du kan göra för att lindra din Plantar Fasciit
1. Hälsporre orsakar att människor upplever intensiv hälsmärta på morgonen när de tar första stegen efter att komma ut ur sängen. Denna smärta kommer från åtstramningen som uppstår under sömn. Att sträcka på sig eller massera stället för hälsporren före du kliver upp hjälper dig att minska hälsmärtan. Sträck ut din fot genom att spänna den upp och ned 10 gånger. Starta inte dagen med att gå barfota på hårda golv.
2. Medan du sitter kan du rulla en tennisboll under din fot. Kan du, gör gärna denna övning även stående.
3. Ställ dig på golvet med ansiktet vänt mot en vägg och händerna på väggen i ögonnivå. Placera benet du vill sträcka ut ett steg bakom ditt andra ben. Försök hålla hälen på golvet. Böj ditt främre knä till du känner att det sträcker i det bakre benet. Håll sträckt i 15-20 sekunder, upprepa 4 gånger.
4. Greppa en ihoprullad handduk i båda ändarna, placera den under hälen och håll kvar. Dra försiktigt handduken mot dig samtidigt som du håller ditt knä rakt. Håll så här i 15-20 sekunder, upprepa 4 gånger.
Lycka till.
Motion, smärta och skador
27 Mar 2020
Av MJ
I boken Hälsa på recept: träna smartare, må bättre, lev längre av Anders Hansen och Carl Johan Sundberg beskriver de motion som en mirakelmedicin. Det har länge pratats om 30 minuters motion om dagen. De preciserar i boken vad detta innebär och vilka effekter det ger. Detta inlägg tar sin utgångspunkt i bokens rekommendationer och ska utmynna i kopplingen mellan motion och smärta respektive skador. Några ord om träning och rehabilitering får avsluta inlägget.
Kända hälsoeffekter av fysisk aktivitet
Det finns goda belägg för att den som är regelbundet fysiskt aktiv får följande fördelar:
- Man förlänger livet med i genomsnitt flera år
- Man får bättre livskvalitet
- Kognitiva förmågor som minne och koncentration förbättras (eller är generellt bättre jämfört med människor som inte motionerar regelbundet)
- Risken för depression och ångest minskar
- Motion ger ett bra skydd mot en rad folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, åldersdiabetes, stroke, demens och osteoporos
- Risken för de vanligaste formerna av cancer minskar
- Motion stärker hjärta och muskler
- Minskar risken för fallskador (eller att ramla)
- Minskar risken för benskörhet
- Motion bidrar till att hålla önskad kroppsvikt
Av detta kan man tänka sig att motion bara har positiva effekter. Den som har ägnat sig åt mer omfattande och mer belastande motion vet att det även finns risker med själva motionerandet. Jag återkommer till detta nedan men ska först beskriva vilken omfattning och intensitet som avses när man gör kopplingen till ovan hälsoeffekter.
Den gyllene halvtimmen
När man har gjort studier på vad som är lagom mycket motion har man upptäckt några specifika faktorer med tillhörande omfattning som är optimal.
Det kallas den gyllene halvtimmen för att man ser att de positiva effekterna är högre än om man motionerar mindre än 30 minuter per dag man även att de negativa effekterna kan öka med ökad motion.
Hår och hälsa
24 Feb 2020
Av MJ
Hår är en känslig fråga. Många identifierar sig starkt med sitt hår. Då kan det bli svårt att må psykologiskt bra när hårkvalitén eller hårväxten förändras. Tennisspelaren Andre Agassi hade långt hår när han var som bäst på touren. När han började tappar hår tappade han också en del av sin identitet. Han valde att gå från långt hår till rakat huvud. Flera av mina långhåriga vänner har gjort detsamma. Är detta verkligen nödvändigt?
Hårbortfall och orsaker
Håravfall är ett utbrett fenomen. Framför allt för män. 50 procent av män vid 50 års ålder har problem med hårbortfall eller kala fläckar. 50 procent av kvinnor vid 65 års ålder har motsvarande problem. Det drabbar alltså män tidigare. Det händer att män redan vid 25 års ålder börjar få gles hårväxt eller kala fläckar.
Det sägs av vissa att gles hårväxt och kala fläckar är ärftligt. Andra menar att det handlar om det generella hälsotillståndet. Båda orsakerna kan vara möjliga var för sig och tillsammans. Åtgärderna beror dock på vilken huvudorsaken anses vara.
Nytt hår
Personer som har anlag för glest hår och kala fläckar får välja mellan att vara tunnhårig eller att få implantat, löshår eller liknande lösningar. Samtliga lösningar är idag av så hög kvalitet att det är svårt att se skillnad på hår och hår.
De bästa implantaten får nytt hår att växa ut. Det i sig är hoppfullt för många i medelåldern. Löshår kan vara av olika slag. De äldre varianterna är syntetiska och det känns. De vanligaste varianterna är äkta människohår som känns som hår och kan behandlas som vanligt hår. Numera finns det också hår som tillverkas av en 3D-printer som är av så hög kvalitet att det är svårt att varken se eller känna skillnad på äkta och tillverkat hår.
Trädgårdsarbete - snarare en källa till välbefinnande än ett jobb
14 Feb 2020
Av MJ och MG
Det är hög tid att planera hur trädgården ska se ut. Vi tänker framför allt på vilka blommor vi ska ha och var de ska stå, vilka grönsaker och rotfrukter vi ska ha, samt vilka örter och kryddor vi ska ha. Vissa inslag är återkommande som potatis, morot, lök, plocksallad och squash. MG planterar alltid chokladblommor för att MJ tycker om det. Det ger MJ en mysig känsla av välbefinnande.
Detta inlägg ska handla om trädgårdsarbete och vad det gör för vår hälsa och välbefinnande. Upplevelsen av välbefinnande skiljer sig lite åt så det är intressant att se vad forskning säger om relationen mellan trädgårdsarbete och hälsa/välbefinnande.
Att odla är tillfredställande
En sak som tas upp av andra bloggare är att själva odlandet ger en känsla av välbefinnande för att man bidrar till att skapa liv och att det känns bra. Först sätter man frön, sedan sköter man om plantan och slutligen får man sin belöning i den växt, blomma eller ätbar gröda, som blir resultatet av skapelsen. Allt detta kan få många av oss att må lite extra gott.
På tal om extra gott väljer vi att köpa ekologiska fröer oavsett vilken sorts växt vi ska plantera. Numera finns det bästa utbudet på nätet. Vi har valt att köpa från Impecta. Fördelen med att välja en välsorterad näthandel, jämfört med närmaste dagligvaruaffär, är att man kan hitta nya sorters frön. Att odla fram en växt man aldrig tidigare har sett gör hela projektet än mer tillfredställande. Det känns dessutom bättre, för oss i alla fall, att köpa ekologiskt även när vi upptäckter nyheter.
Ett evolutionärt perspektiv på diet
7 Feb 2020
Av MJ
Just nu är det populärt att prata om individuell diet. Gör ett gentest och ta reda på vad just du ska ha för diet. Samtidigt finns det en hel drös bokstavs- och sifferdieter. Det som förenar dessa är att poängen med dieter är att man ska gå ner i vikt. I detta inlägg vill jag, utifrån ett evolutionärt perspektiv, ta upp varför man passar för olika dieter utan att det specifikt rör viktnedgång.
Hur evolution fungerar
Evolution i ett kort perspektiv handlar om att individen och gruppen ska överleva medan det i ett långt persektiv handlar om att en art ska överleva. Fokus i denna text är kortsiktigt och på gruppnivå.
Våra gener har modifierats under perioden då våra förfäder och förmödrar levde på den afrikanska kontinenten. Där och då var chanserna att överleva mycket beroende på årstid, klimat och väder. Långvarig torka gör det svårt för alla att överleva. Inte bara för människor. Genetisk variation handlar då om att det finns någon eller några i en grupp som har en delvis annan ämnesomsättning och som kan leva på något annorlunda energikällor.
Vi behöver alla vatten, proteiner, kolhydrater och fetter. Därtill behöver vi vitaminer och mineraler. Den ideala fördelningen och det optimala intaget av näringsämnen används idag som en slags mall för vad män, kvinnor repsektive barn bör få i sig. När man pratar om stenåldersdiet, LCHF och olika sifferdieter väljer man att lägga fokus på någon av dessa nödvändiga komponenter. Man antar t.ex. att det är bra för hälsan, eller för vikten, att fokusera på lite kolhydrater eller lite fett.
Naturlig genvariation och diet
Anta att det för 100 000 år sedan fanns några genvarianter (A) som gynnade intag av kolhydrater och samtidigt kunde klara sig på ganska låga nivåer av protein och fett. Anta att några andra genvarianter (B) gynnade intag av protein men som samtidigt klarade sig bra med relativt lite kohydrater och fett. Slutligen fanns det de varianter (C) som gynnade intag av fett men klarar sig på ganska lite protein och kolhydrater. Dessa skulle leva olika bra beroende på vilken föda som fanns att tillgå. Den särskilda genvariant man har måste få mycket av en av byggstenarna för att behålla hälsan.
Under vissa perioder gick det bra att leva på nötter och frön som basföda. Detta gjorde att de i gruppen som tillhörde genvariant A och B hade det ganska jobbigt medan variant C levde ganska gott. Förutom att individerna med variant C mådde rätt bra kunde de också hjälpa övriga gruppmedlemmar av variant A och B. Under andra perioder fanns det gott om bytesdjur och då gick det bäst för genvariant B men mindre bra för genvarianterna A och C. Under perioder med mycket frukt, bär, rotfrukter och grönsaker var det genvariant A som klarade sig bäst och fick stödja resten av gruppen.
Ur ett evolutionärt perspektiv är detta en god överlevnadsstrategi, särskilt på gruppnivå. Det finns alltid några i gruppen som mår ganska bra och kan hjälpa sina närmaste. Alltså handlar det inte om överlevnad för den individ som är bäst anpassad utan överlevnad för den grupp som har flera genvariationer för att möta flera olika sorters tillgång av kost. Man kan istället tala om den grupp som är bäst anpassad.
Socialt klimat och ohälsa på jobbet
27 Jan 2020
På vissa arbetsplatser verkar det vara svårt att få en chef att stanna kvar längre än ett år. Jag får beskrivet för mig relativt ofta numera från anställda, både inom privata sektorn och offentliga sektorn, att chefen de har nu inte har tid för de anställda för att hen ska städa upp efter den förra chefen, som ställde till oreda och sedan gick in i väggen eller slutade av andra skäl. Både nuläget och det tidigare läget gör det svårt för de anställda att uppleva goda arbetsförhållanden.
Företag som är specialiserade på att göra medarbetarundersökningar ser då och då att en avdelning eller en organisation har svagt socialt klimat och att många anställda ligger i riskzonen till att bli utbrända. Orsaken är nästan alltid ett svagt och destruktivt ledarskap.
Hertzbergs tvåfaktorteori
En teori som kan kasta ljus på vad problemet med ledarskapet består av kallas tvåfaktorteorin. Den har skapats av psykologen och företagsforskaren Frederick Hertzberg. Teorin bygger på två delar som motiverar och håller de anställda vid gott mod.
Den första delen består av faktorer som är grundfaktorer som måste vara uppfyllda för att de anställda ska trivas och kunna utföra sitt arbete. Den andra delen består av faktorer som ger den anställda extra motivation. Motivationsfaktorerna får låg inverkan om grundfaktorerna brister.
Grundläggande faktorer som brister vid svagt eller obefintligt ledarskap är mellanmänskliga relationer, arbetsförhållanden (fysiska och sociala) samt ledning. En faktor som sedan bygger på dessa är erkännande.
De företag som har hög omsättning på chefer kan inte erbjuda de grundläggande behoven och inte heller att ge de anställda erkännande. Därför mår de anställda ganska dåligt och vissa riskerar att få långsiktiga hälsoproblem.
En ny ledare som kommer in i organisationen och missar de grundläggande faktorerna får svårt att rätta till det svaga sociala klimatet. De anställda kommer att fortsätta att må dåligt och prestationen blir därefter.
Interimslösningar
Det är inte bara organisationen som har hög omsättning på chefer som behöver hjälp utan även organisationer som har haft en engagerad chef under en längre tid som har gett för mycket och tagit slut. Då behöver styrelsen eller ledningen tänka till hur de ska gå vidare. Ska de fortsätta att få ett svagt socialt klimat och låg prestation eller ska de satsa på en långsiktig lösning?
Ett steg i denna lösning är ibland en interimschef. Det är en chef som kommer in under en övergångsperiod. Det finns byråer, som Brightmill, som är specialiserade på att handplocka personer som kan gå in och täcka upp när ledarskapet har varit svagt. En duktig interimschef vet att det är de grundläggande faktorerna som behöver lösas först.
Efter sex till 18 månader har rekryteringen till en ordinarie chef blivit klar och interimschefen kan lämna över. Om allt har gått väl mår organisationen bättre än när interimschefen steg in. Det finns naturligtvis inga garantier eftersom allt hänger på vad styrelsen vill och hur organisationen mår.
Arbetsmiljö och ögonhälsa
9 Jan 2020
Av MJ
Mitt i det mörka halvåret lägger jag märke till, i mitt eget beteende, att jag ofta söker starka ljuskällor för att kunna se vad som står i en normalstor text. En första reflektion är att det är så dunkelt ljus på vintern i allmänhet. Sedan kommer jag ihåg att min sambo har påpekat att jag kisar ovanligt mycket. Jag har dessutom sedan några månader haft mer huvudvärk än vanligt.
När jag hade passerat 30 år började jag kisa mycket och hade ofta huvudvärk. För min del var det nästan otänkbart att göra en koppling till synen. Jag hade nämligen under hela livet så långt pratat om hur bra syn jag hade. Däremot hade jag inte räkna med hur mycket man påverkas av att arbeta med skärm. Det var med andra ord allt terminalarbete som var orsaken till min nedsatta syn och i sin tur min huvudvärk med flera symtom.
Det var bara att skaffa sig en optiker och undersöka synen. Resultatet fastslog att jag var översynt. Det innebär att man ser suddigt på nära håll men bra på långt håll. Med nya glasögon blev det mycket lättare att läsa på både skärm och papper. Samtliga symtom försvann.
Ungefär vart annat år fick jag byta glasögon för att min översynthet förvärrades. Jag höll ju fortfarande på med terminalarbete. Varje gång det var dags att byta glasögon föregicks det av en period med svårigheter att läsa, mycket kisande och huvudvärk. Efter ett tag slutade synen att försämras. I alla fall mindre fort.
Nu går jag åter omkring med huvudvärk och har svårt att läsa i det dunkla ljuset. Det är naturligtvis dags att byta glasögon igen. Min optiker har dock lagt ned sin verksamhet. Optiker har precis som alla andra fysiska butiker fått konkurrens av e-handeln. Utmaningen i det hela är att en synundersökning är svår att genomföra online (än så länge). Även om jag vill handla online behöver jag ett recept först. När jag väl har det kan jag enkelt beställa glasögon på nätet. Då får jag hem flera bågar på prov och kan sedan skicka tillbaka det jag inte vill ha.
Den typiska dagen, denna vinter, börjar utan huvudvärk men värken tilltar så sakteliga ju längre dagen lider. På eftermiddagen gör det så ont att det hämmar allt arbete inklusive tänkande. Med andra ord är nedsatt syn ett hälsoproblem som påverkar allmänhälsan och vardagliga uppgifter.
Gott Nytt År
31 Dec 2019
Vi önskar våra läsare och följare ett riktigt Gott Nytt År.
Det kan vara läge att satsa på att förbättra hälsan nu när man får en ny start. Det är inte bara ny start med nytt år utan även nytt decennium. En rekommendation är att sätta upp små mål som går att uppnå istället för att satsa på sådant som är lätt att misslyckas med. Till skillnader från andra saker vi söker framgång i behöver man inte satsa på radikala ändringar när det gäller hälsan. Hälsa är något man successivt bygger upp i små steg.
Du är välkommen att följa oss under 2020.